Från admin till chef över lycka

Min dotter berättade nyligen att hon vill börja studera för att arbeta med HR. Hon ville veta vad hon kunde förvänta sig och vilka typer av frågor framtidens HR kommer att arbeta med. Jag märkte att jag tvekade innan jag svarade. Inte för att HR är på väg bort. Tvärtom. Men för att det traditionella HR-arbetet håller på att förändras i grunden.

‍

När administrationen automatiseras

Schemaläggning, dokumentation, uppföljning och administration automatiseras idag i en takt som hade varit svår att föreställa sig för bara några år sedan. Det som tidigare krävde stora HR-avdelningar kan nu lösas genom system, integrationer och AI. Mycket av detta är sannolikt positivt. De flesta människor söker sig trots allt inte till HR för att jaga signaturer, uppdatera excelark eller manuellt hantera repetitiva processer som tekniken idag kan utföra både snabbare och mer effektivt.

Samtidigt väcker utvecklingen en större fråga: Vad återstår när systemen tar över administrationen? Jag tror att svaret är något betydligt mer mänskligt. Ju mer teknik vi bygger in i arbetslivet, desto viktigare blir det som tekniken har svårt att skapa: tillit, kultur, trygghet och känslan av att höra till.

‍

Från process till människa

Under många år har arbetslivet effektiviserats nästan som om människor vore maskiner. Organisationer har optimerat processer, mätt prestation och jagat produktivitet. Men mitt i all effektivisering verkar många företag nu inse något ganska enkelt: Människor fungerar fortfarande som människor.

De vill bli sedda. Lyssnade på. Bekräftade. De vill känna att någon bryr sig om hur de mår, inte enbart om hur de presterar. Det märks också i hur språket förändras. Titlar som Head of People & Belonging, Chief Happiness Officer och Head of Human Magic hade sannolikt uppfattats som märkliga för tio år sedan. Idag speglar de ett större skifte i synen på arbete och ledarskap. Fokus flyttas gradvis:

• från process till upplevelse,
• från administration till relation,
• från personalfrågor till mänskliga frågor.

‍

Framtidens viktigaste kompetens

Jag tror inte att framtidens mest värdefulla HR-personer kommer vara de som kan flest processer eller policys. De kommer vara människor som kan läsa ett rum, skapa trygghet, bygga kultur och hantera konflikter innan de växer sig stora. Det är betydligt svårare att automatisera.

‍

Sanningen är också att människor sällan lämnar ett jobb på grund av en policy. Ofta lämnar de för att ingen såg dem, ingen lyssnade eller ingen skapade trygghet. Kanske är det också därför många unga idag söker sig till HR. Inte främst för administrationens skull, utan för människornas. Och kanske är det just där framtidens HR kommer att behövas som mest. Inte som administratörer. Utan som människor som förstår människor. Det är åtminstone det jag hoppas att min dotter ska få utbilda sig till.