Resiliens – en viktig förmåga att utveckla

– SPONSRAD ARTIKEL

En resilient organisation lär av det som händer, återhämtar sig, anpassar sig, omfamnar flera perspektiv och utvecklas vidare i samspel med omgivningen. I en tid präglad av komplexitet och osäkerhet blir resiliens oerhört viktigt.

Skriven av
Klas Fjärstedt
30/9/2025
Kategori
Ledarskap

Resiliens är förmågan hos ett system att återhämta sig eller motstå olika störningar. För ett ekosystem, som en skog, kan det innebära att klara av stormar, bränder och föroreningar, medan det för ett samhälle kan innebära förmågan till återhämtning efter en naturkatastrof eller politiska oroligheter.

Minskad resiliens kan leda till oönskade förändringar i ett system, till exempel savanner som förvandlas till busköknar, korallrev som förvandlas till algtäckta grushögar eller sjöar som blir övergödda, med fiskdöd som resultat. Biologisk mångfald är en förutsättning för ekosystemens resiliens, eftersom det innebär en spridning av riskerna och större möjlighet till omorganisation och anpassning efter en störning.

På samma sätt talar vi i dag om resiliens i organisationer och hos individer. Det handlar om mer än att bara stå emot störningar. Det handlar om förmågan till anpassning, omorganisering och att hitta ny riktning i VUCA. VUCA är en akronym som beskriver en komplex och oförutsägbar omvärld, med bokstäverna som står för Volatility (Volatilitet), Uncertainty (osäkerhet), Complexity (komplexitet) och Ambiguity (tvetydighet).

En resilient organisation lär av det som händer, återhämtar sig, anpassar sig, omfamnar flera perspektiv och utvecklas vidare i samspel med omgivningen. I en tid präglad av komplexitet och osäkerhet blir resiliens inte bara ännu en förmåga, utan en nödvändighet.

Förändra affärsmodellen i takt med ekosystemet

Allt fler organisationer förändrar därför sina affärsmodeller för att bättre samspela med ekosystemet de verkar i – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Nya berättelser skapas därmed. En tillverkare av konsumentprodukter som tidigare byggde sin affär på slit-och-släng-principen kan exempelvis utveckla en cirkulär affärsmodell där produkterna designas för återbruk, reparation och återvinning. Genom att erbjuda reservdelar, second hand-lösningar och tjänster för ökad livslängd, skapas en modell som inte bara minskar klimatpåverkan utan också bygger kundrelationer baserade på ansvarstagande och långsiktighet. Organisationer som agerar på det sättet visar att resiliens inte handlar om att återgå till det gamla efter en kris eller störning, utan om att utveckla och utvecklas till något nytt som är bättre rustat för framtiden baserat på ett systemtänk.

Nya berättelser behövs i VUCA

Vilka ord och berättelser vi väljer att använda styr hur vi tänker och agerar. Förändringen till ett mer cirkulärt samarbete som passar bättre i VUCA, handlar inte minst om att som individ förändra sitt tankesätt och därmed utmana sina egna antaganden och berättelser om världen. Att gå från en mekanisk till en mer organisk syn på omgivningen, från det linjära till det cirkulära. Om du upplever en otydlighet hos de du möter i den organisation du befinner dig angående synen på arbetssätt, kommunikation och samarbetsformer kan det bero på att ni utgår från olika tankesätt, världsbilder och berättelser.

Istället för att bli frustrerad, ställ nyfikna frågor om personens syn på världen. Kanske vill ni uppnå samma sak, men ser på världen på olika sätt. Är det endast humlan som har ett behov när den besöker blomman, eller är behovet ömsesidigt mellan humlan och blomman? I stället för att fastna i diskussioner kring det synliga och uppenbara, till exempel metoder och verktyg, kanske ni behöver kommunicera ert grundläggande synsätt på världen och därefter enas om vad ni ska optimera för och på vilket sätt. Om jag tror att världen är platt och du tror att den är rund, kommer vi aldrig kunna ha en givande dialog om vad horisonten är och hur vi ska ta oss dit.

Tänka och göra för nya resultat

Nya hållbara resultat uppstår först när du både gör och tänker annorlunda. Vi ser äpplena på trädet, men vi behöver zooma ut för att förstå hur de blir till – precis som med resultaten i en organisation. Varken trädet eller organisationen lever i ett vakuum. Via mycelnätverk och mykorrhizasvampar kommunicerar och samverkar trädet med sin omgivning. En organisation som inte har tentakler utåt och inte lyssnar inåt stagnerar snabbt. Och det börjar i ditt tankesätt. Men du är inte ensam. Trädet ser ut att stå själv, men är en del av en helhet – en trädgård, en skog, ett ekosystem. Se till att vårda resiliensen i ditt ekosystem.

Läs mer här!

I denna text uttrycker skribenten sina åsikter och tankar, och artikeln klassificeras som en krönika med opinionsinnehåll. Om du har några synpunkter eller vill föreslå en ny artikel, ber vi dig att kontakta vår redaktion.
Taggar:
Klas Fjärstedt

Klas ⁠har med lång erfarenhet inom förändringsledning och agilt arbetssätt samlat sina egna och andras insikter i sina två nya böcker Tänka Göra-Effekten – Utveckla din organisation för nya resultat och Tänka Göra-Effekten – Förändra med engagerande berättelser. Klas resonerar utifrån ett systemtänk och leker flitigt med språk och metaforer för att bjuda in till ett mer kommunikativt, cirkulärt och regenerativt sätt att se på organisationen och samarbeten.