Var tredje svensk skippar lunchen av ekonomiska skäl

Enligt Demoskop uppger var tredje svensk att de inte har råd med en ordentlig lunch. Samtidigt är Sverige ett av få länder i Europa som saknar subventionerade lunchförmåner för arbetande. Det vill uppropet “Mål för Sverige” förändra. Initiativet bygger på en nationalekonomisk rapport av David Sundén, ekon. dr. från Handelshögskolan i Stockholm, och målet är att halvera lunchkostnaden för yrkesverksamma svenskar genom en subventionerad lunchförmån.

“En subventionerad lunchförmån skulle kunna minska sjukfrånvaro, stärka produktiviteten och samtidigt förbättra livsvillkoren för miljontals arbetande svenskar”, säger David Sundén.‍

‍

Kopplas till sjukfrånvaro och produktivitet

Rapporten pekar på att en subventionerad lunchförmån skulle kunna omfatta upp till 4,5 miljoner yrkesverksamma svenskar. I ett scenario där 30 % av de anställda använder förmånen beräknas sjukfrånvaron kunna minska med upp till 2,4 miljoner sjukdagar per år. Det motsvarar enligt rapporten cirka 13,1 miljarder kronor i ökad produktion.

Frågan landar i ett arbetsliv där många organisationer redan arbetar aktivt med hållbarhet, återhämtning och förebyggande hälsa. Lunchen blir i det perspektivet mer än en paus mitt på dagen. Den påverkar ork, koncentration och möjligheten att skapa sociala sammanhang på arbetsplatsen.‍

‍

Plats för bättre matvanor

Bakom uppropet står bland annat nutritionsexpert, Edenred, Sodexo, K-märkt och stjärnkocken Albin Edberg. Initiativtagarna pekar på att flera europeiska länder redan använder olika former av måltidsstöd i arbetslivet.

“I Finland finns en etablerad modell med arbetsgivaransvar och skattemässiga incitament. I Frankrike är måltidsstöd en självklar del av arbetslivet, och i Belgien omfattas omkring hälften av de anställda. Ett liknande system i Sverige skulle gynna både ekonomi och folkhälsa”, säger David Sundén.

Även dietisten Maria Sitell lyfter arbetsplatsens betydelse för folkhälsan.

“Att fler äter en ordentlig lunch under arbetsdagen skulle kunna göra stor skillnad för folkhälsan. Arbetsplatsens möjligheter för att bidra till bättre folkhälsa och bättre resultat på arbetsplatsen är fortfarande i sin linda. Bra matvanor minskar risken för flera folksjukdomar och kan samtidigt bidra till färre sjukdagar och mindre belastning på vården”, säger hon.‍

‍

En förmån med större räckvidd

Enligt en undersökning från Demoskop 2026 är två av tre svenskar positiva till skattefria måltider. Stödet är särskilt starkt bland yngre. För arbetsgivare skulle en lunchförmån kunna bli en del av ett bredare arbete med hälsa och arbetsmiljö. För restaurangbranschen handlar frågan också om fler gäster och bättre förutsättningar efter flera tuffa år.

“En subventionerad lunchförmån skulle inte bara bidra till folkhälsan och öka arbetsglädjen, utan också vara till stor nytta för restaurangbranschen, en bransch som fortfarande lider i sviterna av pandemin och kämpar varje dag med lönsamhet”, säger Albin Edberg, kock och egenföretagare.

Uppropet vill nu samla stöd för att få upp lunchfrågan på den politiska agendan. I grunden handlar det om något mycket vardagligt: om fler ska ha råd att äta ordentligt under arbetsdagen och om vilken roll arbetsplatsen kan spela för att det ska bli möjligt.

‍

De två bilderna i artikeln är hämtade från pressmeddelandet för initiativet "Mål för Sverige".