Förstå motivation: Inifrån och utifrån

För några år sedan började jag få kommentarer av typen ”motivation fungerar inte, den måste komma inifrån”. Jag tänkte inte så mycket på det eftersom varje människa är unik och bara kan motiveras av något som hen går igång på. Detta något finns i den unika individen, i hens biologi och/eller tidigare erfarenheter.

- Jag har inget ansvar för mina medarbetares motivation!

Sedan stötte jag på chefer som menade att de inte hade något ansvar för sina medarbetares motivation, ”mina medarbetare måste ha en inre motivation”. Det har jag svårare att acceptera. En chefs uppgift är att skapa en miljö som motiverar medarbetarna att göra det verksamheten vill få utfört. Det är ett ansvar som en chef inte kan abdikera från.

- Jag har inget ansvar för mina elevers motivation!

Riktigt orolig blev jag när jag stötte på texter på forum för skolan där lärare pratade om att de inte var ansvariga för sina elevers motivation. De hänvisade till något som hette self determination theory, SDT. Det kände jag inte till så jag försökte lära mig mer. Det visade sig att SDT var ganska känt, främst inom idrotten enligt de idrottspsykologer jag utbildade på Bosön. När jag fick upp ögonen för SDT märkte jag att det spreds även inom mitt område, ledarskap. Det kom allt oftare kommentarer om att motivation eller yttre motivation inte fungerar.

Speciellt lärares kommentarer om att de inte ansvarade för elevernas motivation gjorde mig rädd, vad händer med skolan om de tankarna sprider sig? Den som har sett glöden i en sex-sjuårings ögon när hen äntligen får börja skolan vet att motivationen finns där. Den tar tyvärr slut ganska snabbt om skolan inte kontinuerligt fyller på den, det har många föräldrar upplevt. Vad händer om lärare abdikerar från rollen som motivatorer genom att hänvisa till SDT-forskare?

Tvärtom har många föräldrar varit med om att deras barn plötsligt visar intresse för något ämne de tidigare varit helt ointresserade av. Det beror ofta på att de fått en lärare som lyckats skapa ett intresse för ämnet.

SDTs grundare: - Yttre motivation är effektivt!

Nu har jag ägnat några år åt att försöka sätta mig in i SDT. Jag fick till och med kontakt med Edward Deci själv, en av forskarna bakom begreppet SDT. När jag beskrev min oro gav han ett tydligt svar: ”they are wrong”. Svenska forskare som kan SDT har gett samma svar, yttre motivation fungerar visst. Edward Deci igen: ”Positive feedback is an effective and external motivator”.

Positiv feedback är alltså enligt SDT en effektiv form av yttre motivation. Det de betonar är att den måste matcha den unika individens inre motivation. Kaffe är exempelvis ingen motivator för mig, det är för beskt för mina smaklökar. Vetenskapligt är det inget nytt, men värt att påpeka för de som trott att exempelvis lön, bonus och liknande är universella förstärkare av beteenden. Som en chef uttryckte det när jag lärde ut vikten av individuell bekräftelse, ”Men herregud, ska jag behöva hålla på med sånt där, de har ju lön för att göra sitt jobb?!”. De ledarna får vatten på sin kvarn av de som feltolkar SDTs resultat och påstår att man inte kan motivera andra.

Ett exempel på feltolkning

I en insändare i dagspress för något år sedan gav några ekonomer exempel på hur bonussystem hade ställt till det för företag, "Det finns gott om exempel på hur belöningssystem starkt bidragit till kriser och skandaler." De hänvisade till SDT och "hundratals experiment som visar att yttre belöningar ofta minskar både motivation och kreativitet". Men, belöningssystemen hade ju motiverat till en stor kreativitet i att hitta sätt att få bonus? Att det sedan hade "bidragit till kriser och skandaler" berodde på vad som belönades, inte på att belöningarna inte fungerade. De fungerade väl snarast för bra i de fallen?

Vad är positiv förstärkning, yttre motivation?

Definitionen på en positiv förstärkare av beteenden är enkel men lätt att missförstå. Det är något som när det tillförs ökar beteendet. Exempelvis när du får ett tack för att du håller upp dörren för någon. Tacket kommer som en konsekvens av ditt beteende och det ökar sannolikheten att håller du upp dörren för samma person nästa gång. Vi upprepar de beteenden som tidigare har lett till att vi fått något vi gillar. (Ett beteende kan också öka om konsekvensen av det leder till att vi slipper något vi ogillar, det kallas negativ förstärkning). Vad man gillar eller ogillar är olika för olika människor. Det är dessutom olika i olika situationer. Godis slutar vara förstärkande när du ätit för mycket.

Kom ihåg att det inte är konsekvensen av beteendet du gör nu som styr beteendet, den kommer ju först efter ditt beteende. Det är minnet av tidigare konsekvensen av beteendet som sätter igång det. Du vet inte hur godiset du stoppar i munnen nu kommer att smaka, du förväntar dig något utifrån tidigare erfarenheter av liknande eller samma godis.

Det är effekten som räknas, inte intentionen!

Definitionen ligger i effekten, inte i intentionen. Hur väl din intention än är att visa mig din uppskattning genom att ge mig en kopp kaffe så fungerar det inte som förstärkare för mig som inte tycker om kaffe. Söta saker fungerar bättre som motivator för mig, om jag inte är proppmätt.

Yttre motivation är en effektiv motivator

Så om du också har missuppfattat SDT eller hör någon som har gjort det, så påpeka att SDTs forskning visar att motivation visst fungerar, speciellt positiv feedback. Att motivation sedan är komplicerat är en annan sak. Den påverkas av den unika människans preferenser, hens tidigare erfarenheter, fysiska och psykiska status och av den unika situationen. För att betona kontextens betydelse använder många idag begreppet CBS, Contextual Behavior Science.

‍

‍

‍Krönika skriven av Leif E Andersson
‍Leif E Andersson är datavetare, leg psykolog, utbildar inom OBM (Organizational Behavior Management) och skrev den första svenska boken om OBM 2008. De senare böckerna “Psykologi för projektledare” och “OBM Boken – psykologi för ledare” har båda fått utmärkelsen Årets projektledarbok. Läs mer om OBM utbildning här.

‍