Pensionslyft som fler arbetsgivare borde prata om
Många vill spara mer till pensionen men vet inte hur. Löneväxling kan ge en extra skjuts – men passar inte alla. Här är vad du som HR behöver veta för att guida rätt.
Många medarbetare vill spara mer till pensionen, men vet inte riktigt hur. Som arbetsgivare har du möjlighet att erbjuda löneväxling. Rätt använt kan det bidra till en hävstång i sparandet. Men det passar inte alla, och just därför är det extra viktigt att du som HR guidar rätt.
Investeringar innebär alltid en risk. Värdet kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Löneväxling innebär att medarbetaren byter en del av sin lön idag mot extra pensionssparande för framtiden. Rent praktiskt betalas pengarna in till tjänstepensionen från bruttolönen. Det gör att ett större belopp kan dra nytta av ränta-på-ränta-effekten.
Dessutom är det billigare att göra pensionsinbetalningar jämfört med att betala ut lön. Det beror på att du som arbetsgivare betalar särskild löneskatt på kostnaden för tjänstepension i stället för att betala sociala avgifter. Skillnaden, som landar kring sex procent, kan läggas på medarbetarens pensionssparande som ett uppskattat extra tillskott.
Resultatet blir att varje växlad hundralapp får bättre förutsättningar över tid.
När löneväxling är rätt och när det inte är det
Löneväxling är ofta ett skatteeffektivt sätt att spara extra till pensionen för medarbetaren. Skatten dras först när pengarna betalas ut som pension, då är den ofta lägre än under arbetslivet.
Samtidigt är det viktigt att veta: löneväxling passar inte alla.
För att den allmänna pensionen och ersättningar som sjuk- och föräldrapenning inte ska påverkas negativt behöver lönen efter löneväxling uppgå till minst cirka 56 200 kronor i månaden (2026). Ligger man under den nivån finns en risk att den allmänna pensionen blir lägre.
Här gäller det för dig som HR att lyfta rätt alternativ och hålla koll på när nivåerna förändras. Som stöd finns det idag smarta digitala tjänster som håller koll och ser till att det varken innebär extra administration eller jobb för den som är administratör.
För medarbetare som inte når upp till lönegränsen finns andra långsiktiga sparformer som arbetsgivaren kan tipsa om, exempelvis investeringssparkonto eller kapitalförsäkring. De ger flexibilitet och möjlighet att bygga upp ett sparande utan att påverka de statliga förmånerna. De första 300 000 kronorna som sparas är skattefria med de nuvarande reglerna som gäller från 2026.
Uppskattad förmån
Mitt tips till dig som arbetsgivare är därför: erbjud löneväxling, men gör det med omtanke. Sätt tydliga riktlinjer, säkerställ att rätt lön rapporteras före växling och komplettera med rådgivning kring andra sparalternativ. Då stärker du både ditt erbjudande som arbetsgivare och medarbetarnas framtida trygghet.

När löneväxling inte är rätt
Det här kan du som arbetsgivare tipsa om
Alla medarbetare kan inte eller bör inte löneväxla. Här är alternativ som HR tryggt kan peka på:
- Investeringssparkonto (ISK)
Flexibelt sparande med låg schablonskatt och möjlighet att ta ut pengar när som helst. - Kapitalförsäkring
Liknar ISK men med möjligheten att välja förmånstagare. Ett sätt att spara till pension där du kan välja en utbetalningsplan, från vilken ålder och under hur många år du vill få utbetalningen. - Höjd tjänstepensionspremie
Ett alternativ i vissa anställningar, som kräver individuell förhandling.

.avif)
%20(1).avif)
%201%20(1).jpg)
