Stress: kraftkälla eller energiläckage?

I en roll där man befinner sig mitt i organisationen och arbetar med komplexa frågor är det inte ovanligt att man känner sig stressad ibland. Med ett högt tempo och förväntningar om att vara tillgänglig och lösningsorienterad, kan stress skärpa fokus och driva en framåt. Samtidigt kan den upplevas som ett konstant bakgrundsbrus som aldrig helt stängs av. Många är skickliga på att fånga upp andras stress, men sämre på att ta sina egna signaler på allvar. Enligt ManpowerGroups Global Talent Barometer upplever så mycket som varannan svensk stress på arbetsplatsen varje dag. Så frågan är sällan om stress finns eller inte, utan snarare att avgöra när den är till hjälp och när den börjar bli skadlig.  

Kroppens hjälpsystem – inte en fiende

Begreppet stress upplevs av många ha en negativ klang. Men i grunden är stress en reaktion i kroppen som ger en extra kraft att hantera utmaningar ett tag. När hjärnan uppfattar ett krav mobiliseras energi i form av ökad vakenhet och handlingskraft. I korta perioder kan detta vara både nödvändigt och utvecklande.   

Det är den här mobiliseringen som gör att man kan navigera i komplexa situationer och fatta snabba beslut. Men stressystemet är inte byggt för att stå påslaget konstant. Utan möjlighet att varva ned och återhämta sig riskerar samma system att bli en belastning och då kan man uppleva negativ stress.

Skillnader mellan positiv och negativ stress

Skillnaden mellan positiv och negativ stress avgörs inte främst av hur mycket man gör, utan av hur stresspåslaget som uppstår tolkas och om det går att stänga av. Det krävs två förutsättningar för att stress ska upplevas som positiv: 

• att man tolkar situationen på rätt sätt, alltså som en utmaning i stället för ett hot
• att stresspåslaget går att avbryta så att återhämtning är möjlig inför nästa ansträngning

Att kunna “stänga av” eller “avbryta” stressen är kanske det mest avgörande för att stressen inte ska övergå till negativ stress. Fortsätter man att vara mentalt spänd och uppvarvad efter en situation töms energisystemets resurser och nästa mobilisering av kraft sker från en redan låg energinivå. Det här kan leda till långvarig trötthet och i värsta fall utmattning. 

Ett användbart reflektionsverktyg är därför att inte bara fråga sig hur mycket man har att göra och hur pressad man är, utan också om det är möjligt att komma till ro när allt är över?

Tidiga signaler som inte bör ignoreras

Negativ stress uppstår sällan över en natt. Den smyger sig på, ofta när perioder av hög belastning som bara ska vara tillfälliga blir långvariga. Det är lätt att små förskjutningar normaliseras, till exempel lite mindre sömn eller lite kortare tålamod.

Vanliga varningssignaler är att:

• det är svårt att komma ned i varv efter arbetsdagens slut
• sömnen blir ytligare eller mer orolig
• en känsla av mental trötthet samtidigt som det är svårt att vila
• irritationen ökar och toleransen minskar
  
  

Forskning visar att just oförmågan att varva ned efter ansträngning är en stark indikator på att stressen håller på att bli ohälsosam. När kroppen fortsätter vara uppjagad långt efter att situationen kräver det, börjar energin långsamt läcka.

Styrkan i medvetenhet

Att förebygga stress handlar sällan om att helt förändra sitt liv eller arbete. För många börjar det med ökad medvetenhet om sina egna signaler och framför allt: ta dem på allvar. Det kan vara till hjälp att medvetet öva på att avsluta arbetsdagen mentalt, sätta gränser för tillgänglighet och skapa mikropauser även under intensiva perioder.  

Återhämtning handlar inte bara om längre ledigheter, utan om regelbunden växling mellan anspänning och vila. Genom att inte fylla varje paus med ny stimulans och ge sig själv tillåtelse att inte vara effektiv hela tiden kan man motverka negativ stress.

Stress blir problematisk först när den ignoreras. Genom att förstå hur den fungerar och identifiera vilken återhämtning som faktiskt fungerar ökar chanserna att stressen blir en kraftkälla istället för en belastning.

‍