Varför mänsklig intelligens blev den stora snackisen på sommarens HR-event “Fly HI Pool Party”

För ju bättre tekniken blir på att analysera, strukturera och producera, desto högre blir ribban för det som inte går att automatisera – att skapa förtroende, samarbeta, förstå sig själv och andra och fatta kloka beslut när tempot ökar. Kort sagt: mänsklig intelligens. 

Det blev också den tydligaste slutsatsen efter HI Assessments Pool Party där över 130 ledare, HR-chefer, forskare, entreprenörer och rekryterare samlades för att diskutera just den frågan. Det som fastnat hos mig efteråt är däremot inte panelerna, keynotesen eller ens poolen. Det är alla de människor som kom fram och sa ungefär samma sak:

‍"Jag går nästan aldrig på event längre. Men det här var något annat."

‍Kanske säger det något större om vad arbetslivet längtar efter just nu. 

‍

Ett event som handlade om något större än ett event 

Poolpartyt handlade egentligen aldrig om en pool. Det handlade om att skapa en plats där människor med olika perspektiv kunde mötas och diskutera en fråga som kommer påverka oss alla: Vad innebär mänsklig intelligens i en AI-era? 

Formatet var medvetet annorlunda. Inte en konferenssal med rader av stolar, utan ett hem, ett poolområde och en eftermiddag där paneldiskussioner blandades med spontana samtal. Det gjorde något med dynamiken. Titlar blev mindre viktiga, nyfikenheten större och samtalen fortsatte långt efter att panelerna lämnat scenen. Kanske är det precis den typen av mötesplatser arbetslivet behöver fler av. 

‍

Samma budskap från olika perspektiv 

På scen möttes psykologer, forskare, företagsledare och HR-chefer: Lina Thomsgård, Björn Hedensjö, Petri Kajonius, Mattias Nagér (Einride), Mimmi Holm (Mediaplanet), Mathias Cedervall Timell (Legora) och Erica Arrelöv (Vattenfall). Det mest intressanta var att de kom från olika branscher, bolagsstorlek men även roller. Ändå återkom samma budskap, oavsett om perspektivet kom från forskning, psykologi, tech eller HR.

Framtidens organisationer behöver bli bättre på att förstå människor. Inte bara vad människor kan, utan hur de fungerar. Hur de samarbetar, hur de reagerar under press, hur de lär och hur de får andra att växa. Lina Thomsgård uttryckte det kanske bäst:

‍"Vi följer de människor som gör bra beteenden för gruppen."

‍Den meningen sammanfattar kanske mer om framtidens ledarskap än många managementböcker. 

‍

Från att mäta människor till att förstå människor 

Vi pratar ofta om AI som om den ska ersätta människan. Jag tror att den gör precis tvärtom. Den gör människan viktigare. 

När tekniken blir bättre på det tekniska höjs ribban för allt det mänskliga. Förmågan att skapa tillit, förstå beteenden, samarbeta när tempot ökar, leda människor genom förändring och förstå både sig själv och andra när pressen är hög blir allt mer affärskritisk. 

Det räcker inte längre att veta vad människor kan. Vi behöver också förstå hur de fungerar – hur de lär, fattar beslut, påverkar andra och hur deras beteenden förändras när pressen ökar. Det handlar därför inte om att välja mellan teknik och mänsklighet. Tvärtom. Ju mer vi kan standardisera med hjälp av forskning, AI och strukturerade processer, desto större utrymme får det som verkligen kräver mänskligt omdöme: relationer, nyanser och kloka beslut. Det är kanske där framtidens HR har sin viktigaste uppgift. 

‍

Det viktigaste vi tog med oss 

När jag läser deltagarnas egna reflektioner efteråt slås jag av att nästan ingen skriver om eventet i sig. De skriver om samtalen, människorna och energin. Om känslan av att kunna diskutera några av arbetslivets mest komplexa frågor i en miljö som samtidigt uppmuntrade nyfikenhet, skratt och genuina möten. 

För mig blev dagen en påminnelse om något som känns allt viktigare. I en tid när tekniken utvecklas snabbare än någonsin behöver vi inte mindre mänsklighet. Vi behöver mer.