Hälsa som strategi: Sju lärdomar för hållbara resultat

Samtidigt får vi aldrig glömma att vi alla är människor oavsett om du är minister, entreprenör, administratör, förskolepedagog, skogshuggare eller projektledare. Men när vi inte har hälsan märker vi det snabbt. Då är det det enda vi tänker på. När hälsa däremot blir en del av strategin händer det på riktigt. Då blir den en motor som driver både människor och resultat framåt. Och vem vill inte det?

‍

Jag har haft förmånen att träffa många företag där hälsostrategiska satsningar skapat hållbara resultat. Efter att ha reflekterat under sommaren vill jag gärna dela med mig av sju lärdomar jag samlat på mig genom åren. Vissa från forskningen och andra på nära kundsamarbeten.

‍

1. Hälsa driver affären, inte bara HR

På ett konsultbolag byggde vi ett helhetskoncept kring socialt, mentalt och fysiskt välbefinnande. Det blev inte ett HR-projekt utan en del av hela kulturen. Kort sagt: svaret på frågan “How we do things around here”. Och data talar sitt tydliga språk. McKinsey visar att friska organisationer kan få 18 % bättre lönsamhet på bara ett år och nästan 60 % högre motståndskraft i kriser [1].‍

‍

Exempel:
Sätt ett affärsrelaterat mål för hälsoarbetet, till exempel att minska stressrelaterad frånvaro med ett visst antal procent under tolv månader och gör det till en del av ledningsgruppens mål.‍

‍

2. Låt siffrorna tala

Styrelser och vd:ar älskar siffror. När vi kan visa att hälsa ger avkastning på investeringen lyssnar de. I ett finansbolag jag arbetade med mätte vi effekten av ökad fysisk aktivitet, mikropauser och små förändringar i vardagen:

• Mental hälsa upp 28 %
• Upplevd arbetsrelaterad hälsa upp 13 %

Detta under den mest intensiva delen av året för bolaget, och med positiva resultat för alla; kunder, medarbetare och företaget. McKinsey har också visat att hälsosamma organisationer levererar tre gånger högre avkastning till sina ägare [2].‍

‍

Exempel:
Mät avkastningen på initiativ. Jämför före och efter när det gäller sjukdagar, produktivitet eller NPS och använd siffrorna i budgetdialogen med ledningen.‍

‍

3. Ledarskapet sätter tonen

Har du märkt hur en chefs energi smittar av sig på teamet? WorkWell Leaders visar att ledarens välmående är 56 x mer avgörande för hälsan i organisationen än individuella stressprogram [3]. Det är i vardagen vi sätter standarden. När chefer själva tar pauser, stänger ner i tid eller pratar öppet om sina rutiner blir hälsa på jobbet en självklarhet, inte bara en möjlighet. Det var även en av de viktigaste lärdomarna från företaget i punkt 2. Att VD följde mottot “lead by example”. ‍

‍

Exempel:
Ha med välbefinnande och återhämtning som en punkt på agendan. Våga ta upp frågor om energinivå och återhämtning, inte bara leverans. ‍

‍

4. “Kulturen äter förmånspaketet till frukost”

Du kan ha världens bästa hälsoförmåner men om kulturen uppmuntrar till mejlsvar klockan 23 faller allt. Det är de små sakerna som gör skillnad. Mötesstruktur, hur vi pratar om prestation och standarden vi sätter. Nya undersökningar från Gallup bekräftar detta då dem visar att företag med högre engagemang kan få upp till 23 % högre lönsamhet [4].‍

‍

Exempel:
Tänk över er möteskultur. Inför en regel om minst fem minuters paus mellan möten och max 60 minuter per möte. Sätt alltid en tydlig agenda och syfte för varje möte. Klarhet skapar fokus och engagemang. ‍

‍

5. Ge linjechefer rätt verktyg

Linjechefer sitter ofta mellan krav uppifrån och nedifrån, och här skriver jag även av egen erfarenhet. Hälsosatsningar riskerar att fastna här om de saknar stöd. Det blir ännu ett projekt att hantera med få resurser och lite tid.

‍

Men när chefer får rätt verktyg och märker effekterna blir de starka ambassadörer. Gallup visar att 70 % av skillnaden i teamengagemang beror på chefen [5]. Fördelen blir även att engagerade team skapar en kultur där chefen också kan vara just chef och arbeta mer strategiskt och fokuserat, snarare än hantera brandsläckning. 

‍

Exempel:
Skapa stödgrupper för chefer. Låt dem träffas regelbundet i coachingsessioner där de kan dela utmaningar och få praktiska lösningar från andra ledare. ‍

‍

6. Flexibilitet slår standardlösningar

Alla människor har olika behov. Ändå erbjuder många företag samma lösning till alla. En småbarnsförälder har troligtvis andra behov än en kollega som funderar på pensionen eller som precis är nyutexaminerad. Det som fungerar är ett ramverk som ger team och individer möjlighet att anpassa sig. Gallup visar att engagerade team har 78 % lägre sjukfrånvaro och 21 till 51 % lägre personalomsättning beroende på bransch [6].

‍

Exempel:
Erbjud flexibla lösningar och låt medarbetare välja det som passar bäst för deras livssituation. ‍

‍

7. Hälsa är en resa, inte ett projekt

Precis som alla resor, och precis som alla andra resor börjar det med att ta ett steg. I många fall visar sig vägen så snart vi börjar gå. Och gå måste vi göra. Det här är ingen treårsplan som däremot går att checka av. Att bygga hälsosamma organisationer är en kontinuerlig resa med utmaningar, lärdomar och glädje. 

‍

Det som skapar resultat är att mäta, följa upp och fortsätta utveckla. McKinsey kallar organisatorisk hälsa den starkaste indikatorn på långsiktigt värdeskapande [7]. Jag håller med.

‍

Exempel:
Arbeta i en löpande process. Jag kallar det "Insight → Strategy → Impact", det vill säga mät och analysera, sätt målen med “slutet först”-approachen och gör sedan det som krävs. Utvärdera månads- eller kvartalsvis och använd lärdomarna för att ständigt förbättra.

‍

När VD och HR gör hälsa till en strategisk fråga händer saker, på riktigt. Det finns många fina exempel i näringslivet och resultaten talar ofta för sig själva.

• Kreativiteten ökar
• Sjukfrånvaron sjunker
• Lönsamheten går upp
• Medarbetare och kunder stannar längre

Men kanske viktigast: Det är rätt både för människorna och smart för affären.