.avif)
%20(1).avif)
.webp)
Svenskarna har redan bestämt sig om lönetransparens
Svenska arbetstagare vill ha mer insyn i hur löner sätts. En ny undersökning visar att förväntningarna på arbetsgivare redan har förändrats.
Den 6 juni passerade tidsfristen för EU lönetransparensdirektiv. I stora delar av Europa har förberedelserna pågått i flera år. Företag har anpassat processer, regeringar har tagit fram lagstiftning och arbetsmarknadens parter har förhandlat om detaljerna.
I Sverige valde regeringen en annan väg. Implementeringen sköts upp.
Rösten som saknats i debatten
Debatten om lönetransparens har i stort sett varit en diskussion mellan politiker, arbetsgivare och fackförbund. Samtidigt har en av de viktigaste grupperna hörts förvånansvärt lite. De människor som faktiskt får sin lön varje månad.
Det är därför resultaten i en ny undersökning vi genomfört är så intressanta. De ger en ovanligt tydlig bild av vad svenska arbetstagare själva tycker om frågan. 59 % av svenskarna är negativa till beslutet att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet. Bara 14 % är positiva.
Samtidigt anser 71 % att svenska arbetsgivare inte är tillräckligt transparenta kring hur löner sätts. Det är siffror som borde få både arbetsgivare och beslutsfattare att stanna upp.
Lön handlar om mer än lön
Det finns få frågor som påverkar människor lika mycket som lön. Ändå är det fortfarande ett av arbetslivets mest slutna områden. Många medarbetare vet mer om företagets strategi än om hur deras egen lön har satts. När människor inte förstår spelreglerna börjar de skapa egna förklaringar.
Därför handlar lönetransparens i praktiken om betydligt mer än kronor och ören. Den handlar om tillit. Det märks också i undersökningen. Tre av fyra svenskar uppger att ökad transparens kring löner skulle stärka deras förtroende för arbetsgivaren.
De flesta människor förväntar sig inte att alla ska ha samma lön. Däremot vill de förstå varför löneskillnader finns och vilka principer som ligger bakom dem.
Arbetsmarknaden har redan förändrats. Det kanske mest intressanta resultatet handlar om rekrytering. 82 % tycker att arbetsgivare bör visa lönespann i jobbannonser. 71 % säger att de är mer benägna att söka jobb hos arbetsgivare som gör det.
Det säger något om hur förväntningarna på arbetsmarknaden förändras. Öppenhet uppfattas inte längre som något extra. För många kandidater håller det på att bli en självklarhet.Det som tidigare sågs som känslig information blir allt oftare en del av arbetsgivarvarumärket.
Frågan är inte om, utan när
Det är lätt att beskriva lönetransparens som ett politiskt projekt från Bryssel. Men undersökningen pekar på något annat. Svenska arbetstagare verkar redan ha bestämt sig. De vill ha större insyn i hur löner sätts och större tillit till att processen är rättvis.
Frågan är därför inte om arbetslivet kommer att bli mer transparent. Frågan är hur länge arbetsgivare har råd att vänta. För medan politiken diskuterar tidplaner verkar många medarbetare redan vara redo att gå vidare.
Fakta och statistik i denna krönika bygger på en undersökning genomförd av Norstat på uppdrag av Deel i maj 2026 bland 1 005 yrkesverksamma svenskar.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Norstat på uppdrag av Deel i maj 2026. Datainsamlingen skedde genom en webbundersökning via Norstats internetpanel. Målgruppen var yrkesverksamma personer i Sverige mellan 18 och 67 år. Totalt deltog 1 005 personer i undersökningen.
Några av resultaten:
- 59 % är negativa till beslutet att skjuta upp införandet av EU lönetransparensdirektiv.
- 71 % anser att svenska arbetsgivare inte är tillräckligt transparenta kring lönesättning.
- 82 % tycker att arbetsgivare bör visa lönespann i jobbannonser.
- 71 % är mer benägna att söka jobb hos arbetsgivare som öppet redovisar lönespann.
- 76 % uppger att ökad lönetransparens skulle stärka deras förtroende för arbetsgivaren.
- 77 % är bekväma med att deras kollegor känner till deras lön.
.svg.avif){kind=icon}