Den ojämna kapitalfördelningen och dess konsekvenser

Under en AW hos SPP möttes entreprenörer, politiker och kapitalförvaltare för att diskutera hur fler kvinnor kan bli företagare och ägare. På scen deltog bland andra Jenny Rundbladh, Nina Larsson, Janine Alm Ericson, Jessica Löfström, Carolina Faxe, Lena Apler, Jennie Sinclair, Anders Fagerdahl och Shoka Åhrman. Samtalet tog sin utgångspunkt i ett välkänt faktum: endast runt en procent av riskkapitalet går till kvinnliga grundare. Diskussionen visade att hindren är komplexa – strukturella, kulturella och individuella – och att frågan rör mer än bara jämställdhetspolitik.

Ägande som makt – och maktens ojämna fördelning

SPP:s vd Jenny Rundbladh inledde med att knyta kapital till inflytande och samhällsutveckling. Hon pekade på pensionsgapet mellan kvinnor och män, som ligger runt 30 procent, som ett exempel på hur ekonomiska skillnader byggs upp över livet. Trots att forskning visar att bolag med kvinnliga ägare ofta är stabila och lönsamma når kapitalet sällan kvinnor. Resultatet är förlorad innovation, minskat företagande och uteblivet välstånd för samhället.

Missuppfattningen om bristen på kvinnliga tillväxtbolag

Jessica Löfström, entreprenör och ordförande i 17-nätverket, utmanade bilden av att kvinnor inte bygger stora bolag. Nätverket samlar kvinnor som driver företag med över 50 miljoner kronor i omsättning och representerar ett betydande samlat företagsvärde. Kvinnliga bolag finns – men kapitalet och makten fördelas inte jämnt.

Politikens roll – mellan frustration och reformambitioner

Jämställdhetsminister Nina Larsson och riksdagsledamoten Janine Alm Ericson deltog för att lyssna och diskutera politiska lösningar. Nina Larsson beskrev situationen som frustrerande och betonade att Sverige går miste om potential när strukturer och normer hindrar kvinnors företagande. Janine Alm Ericson lyfte att den ekonomiska maktfrågan ofta hamnar i skymundan i jämställdhetsdebatten, trots att ägande är centralt för faktisk maktfördelning.
‍

Entreprenörernas drivkrafter: självständighet, påverkan och förebilder

Lena Apler, Jennie Sinclair och Carolina Faxe beskrev ägande som en väg till frihet och möjlighet att påverka. Att kunna styra sitt arbete, sitt kapital och sitt värdeskapande var återkommande teman. Förebilder lyftes som avgörande för att fler kvinnor ska se företagande som ett realistiskt och attraktivt alternativ.

Systemet och livscyklerna – familj, ålder och struktur

Panelen pekade på att dagens finansierings- och entreprenörssystem i hög grad är utformat efter en manlig livsmodell. Jennie Sinclair argumenterade för nya bolagsmodeller där olika åldrar och livssituationer kombineras, exempelvis yngre grundare tillsammans med mer erfarna entreprenörer. Ålderism och rädslan att inte kunna återvända till arbetsmarknaden efter företagande eller familjeperioder identifierades som särskilda hinder för kvinnor.

Mål, mod och mätbar förändring

Frågan om kvantitativa mål splittrade panelen. Lena Apler var skeptisk till mål för hur många kvinnor som ska starta bolag, medan Carolina Faxe förespråkade tydliga mål för kapitalallokering för att driva faktisk förändring. Janine Alm Ericson betonade behovet av mätbara handlingsplaner och uppföljning, medan Nina Larsson pekade på vikten av förändrade investeringsstrukturer och inspiration som första steg.

Kapitalets syn: risk, återbetalning och samhällsnytta

Almis vd Anders Fagerdahl lyfte att kvinnor i genomsnitt återbetalar lån snabbare än män, vilket utmanar föreställningen om att kvinnligt företagande är mer riskfyllt. Almi har satt ett mål att 40 procent av utlåningen ska gå till kvinnor, som en del av sitt samhällsuppdrag. Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, pekade på att kvinnor ofta tar mindre risk, delvis på grund av lägre inkomster och mindre eget kapital, vilket påverkar deras möjligheter att starta och växa bolag.

Utbildning och tidiga förebilder som nyckel

Utbildning lyftes som en central framtidsfaktor. Panelen reagerade på att entreprenörskap riskerar att få mindre utrymme i skolan och betonade att företagande bör ingå i alla gymnasieprogram. Tech och entreprenörskap beskrevs som fortfarande manligt kodade områden, vilket påverkar vilka barn och unga som ser sig själva som framtida företagare.

Publikens perspektiv: byråkrati, kapital och familj

Publiken bidrog med insikter om byråkrati, villkor för mindre fonder och synen på föräldraskap i företagande. Frustration uttrycktes över att staten ofta försvårar för mindre aktörer och att familjebildning fortfarande ses som ett hinder snarare än en del av livet. Tidig kunskap om ekonomi i både skola och familj lyftes som en viktig förändringsfaktor.

Kapital som motor för jämställd tillväxt

Kvällen avslutades med en gemensam slutsats: kapital driver förändring. Panelen var överens om att kvinnor inte ska behöva anpassa sig till befintliga system – systemen måste förändras för att inkludera fler kvinnor. Med budgetprocesser, investeringsstrategier och utbildningsreformer i fokus framstod kvinnligt företagande som en strategisk tillväxtfråga, inte en symbolfråga. Utan kvinnors ägande och entreprenörskap riskerar Sverige att tappa innovation, konkurrenskraft och framtida välstånd.

‍