Varför mäter vi inte måendet?

Ledningsgrupp, ledare och enskilda individer har ibland olika perspektiv i en organisation. Medarbetarnas mående blir lätt ett sidospår när vi egentligen vet att det är bland de viktigaste frågorna för organisationens överlevnad. Medarbetarna är en stor investering för de flesta bolag, oftast den största. Immateriella tillgångar utgör en betydande del av balansräkningen. Kultur och människor påverkar mest, både med risker och möjligheter.

Likaså vet vi att de nyckeltal man följer i en organisation är viktiga. Nyckeltalen kommer driva beteenden inom olika delar av organisationen. Nyckeltalen är också ett viktigt signalvärde för vad vi värdesätter i organisationen. Varför mäter vi då inte medarbetarnas mående mer frekvent?

Det är intressant att titta på vad det är vanligt att vi mäter. Jo, vi är duktiga på att mäta lönsamhet. I vissa branscher, framför allt i branscher där vi löper större risk att skadas, till exempel i byggbranschen, är vi duktiga på att mäta den fysiska arbetsmiljön. Ibland kan vi mäta och följa andra saker, som sjukskrivningstal. Genom att följa sjukskrivningstal kan vi följa trender likt dem som Försäkringskassan presenterar för oss med jämna mellanrum. Enligt f-kassan har ohälsan och antal sjukskrivningar ökat i en stadig trend sedan 2010. Vi kan utläsa att 50% av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. 22% är stressrelaterad. Det är jättebra att ha koll på trenderna, men om vi enbart mäter sjukskrivningstal är det redan för sent. Skadorna för individen och företaget har redan blivit för stora. Större än det behöver vara. Tänk om vi kunde mäta medarbetarnas mående innan det har blivit en sjukskrivning, ett stort problem och en stor kostnad. Tänk om vi kunde mäta medarbetarnas mående medan vi fortfarande har möjlighet att agera på det! Hur skulle det se ut?

Vi vet att företagens viktigaste resurs är medarbetarna. Utan medarbetarna har vi ingen verksamhet. Vi strävar efter att skapa en hållbar arbetsplats där medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra och för att hålla nere personalomsättning och sjukskrivningstal.

Det är därför en gåta för mig varför vi inte mäter medarbetarnas upplevda mående kontinuerligt. Humankapitalet är en av de absolut viktigaste investeringarna i de flesta verksamheter. Genom att följa medarbetarnas mående och ha detta som ett nyckeltal, kan vi se trender och mönster. Vi kan lära och skapa medvetenhet som organisation, som arbetsgrupp och som individer. Vi kan hålla frågan om mående aktuell och levande medan vi fortfarande har chans att agera på det. Vi kan med detta skapa en öppen kultur där vi bryter stigmat kring ohälsa och där det är okej att inte må bra jämt. Alla har vi dåliga dagar och tuffa perioder ibland. Det vi kan förbättra är att våga visa detta, ta hjälp och vända en negativ trend.

För att lyckas med detta behöver vi vara aktiva inom olika delar av organisationen. Det räcker inte att det finns en eldsjäl som brinner för den psykosociala arbetsmiljön, vi behöver jobba tillsammans. Det går att mäta medarbetares mående på olika sätt. Vi kan mäta arbetsbelastning, engagemang, meningsfullhet, hur nöjda de är med sin närmsta chef och liknande. Eller så kan vi hålla det enkelt. Riktigt enkelt. Mäta samma fråga varje vecka, enkelt kunna följa mönster och trender och i stället för att lägga tiden på att administrera systemet i sig, fokusera på det som faktiskt gör skillnad – att agera!

Nyligen släppte Arbetsmiljöverket skrämmande siffror som visade att 25% av arbetstagarna upplever sig ha hälsobesvär på grund av jobbet. Enbart 1 av 3 upplevde sig få stöd av sin chef. Vad kan vi lära oss av detta? Enligt min uppfattning blir det tydligt att vi inte hinner fånga upp signalerna i tid. Varför gör vi inte det? Förmodligen för att vi mäter för sällan och för krångligt. Dags att skrota HR-tornen, följa individerna mer kontinuerligt och mäta nyckeltal som verkligen är viktiga. Det behöver inte vara så svårt!

‍